Gå in häär : http://www.yousefs.se/

PUSS !

Idag vet jag inte vad jag ska göra, vill att det ska bli sommar !  Först frankrike, sen gotland, snacka om härligt!

Längtar verkligen as mkt ;o Men måste typ ut med hunden nu, så bloggar mer sen :)

Saknar dig, och dina kramar :( <3

Nästan alla på min mammas sida har dött i hjärtproblem, tänk om min mamma gör det hon med?

Jag har aldrig träffat mig mormor, hon dog nästan ett och ett halv år före jag föddes, ändå är resten av hennes barnbarn yngre än mig. Hon fick träffa två av sina 10 barnbarn, livet är inte rättvist. Jag skulle gjort nästan allt för att få träffa min mormor! Jag har hört av nästan alla som kände henne att hon var underbart snäll. Jag skulle vilja veta hur ett liv med en mormor hade sett ut . Alla mina kompisar vet jag står sina mormorar rätt nära, kan prata med dom om nästan allt och så. Jag har aldrig upplevt nått sånt. Okej , jag har en farmor , men hon har seriöst nått fel i huvudet. Jag kan väl dra den historien med. När min pappa var 10 månader gammal, dog farfar. Så pappa är i stortsett uppväxt utan pappa, okej farmor har haft mååååånga killar. Men ändå ingen "pappa" . När pappa och hans ett år äldre syster blev lite äldre, hur gamla riktigt vet jag inte men typ 6 år eller något sånt tror jag pappa var. Så lämnade farmor bort pappa och hans syster på barnhem, för hon ville ut och resa när hon fortfarande va ung. Missa sina barn uppväxt för att man är så himla självisk. Pappa var en riktigt bråkig unge när han var liten, och fick bo hos flera olika fosterfamiljer. Jag tror han har bott i nästan 10-15 olika fosterhem, o då räknas ju inte barnhemmet. Det var en av alla dom här familjerna som pappa trivdes hos. Han fick lika mycket som doms eget barn. Han räknades liksom i familjen. På sommrarna och så fick ju pappa komma hem, men han bodde inte så mkt hos farmor, mest hos sin egna mormor. alltså min gammelfarmor. Det var nästan ingen fosterfamilj som klarade av pappa för att han bråkade så mkt. Han var oerhört stark också. Jag är inte riktigt säker, men jag har för mig att han tillochmed slog ner en av dom han bodde hos. Pappa blev tagen av socialen många gånger. Min Pappa och hans syster fick aldrig bo på samma ställe. Förutom daghemmet. När pappa blev äldre så flyttade han hemmifrån, det tror jag var i sjuan ? Om jag inte minns helt fel. Jo , som sagt min pappa var en kille som inte direkt brydde sig om saker. Han sprängde nästan en son till dom han bodde hos. Pappa hade krut som han killen tog och lekte med. haha, inte pappas fel men det vart ju ingen skada skedd ändå :) han blev bara lite lortig :p  Pappa körde moped tills han blev 15, då var det lagligt o inte kul längre. Så normal var han då inte . Pappa skolkade väldigt mkt i skolan, men hade toppbetyg. Han var riktigt smart . Sen när han blev äldre o Farmor hade kommit hem, slutat resa. Så tog hon på sig all ära för att pappa var så smart. Då helt plötsligt var det hon som hade uppfostrat honom. Hon sa det för att folk skulle tro att hon va duktig o hade en duktig son, så jävla självisk va hon. Min farmor bor i sulvik, inte ens en timme här ifrån, och jag träffar henne 2-3 gånger om året ändå. Jag är i arvika grymt ofta men hälsar aldrig på henne. Jag litar inte på min farmor. Komemr aldrig och göra.. Jag längtar tills hon inser vad hon har gjort och hur störd hon e. Jag skulle vilja se henne stå på knä och böna o be för att pappa skulle förlåta henne. Farmors pengar är tillochmed viktigare för henne än vad vi är. Vilket kanske inte känns bra, men jag har altid vetat att det varit nått fel på farmor. Så jag har inte orkar bry mig eller bli ledsen för hur det är. Det lönar sig liksom inte . Nått som jag blev väldigt förvånad över en gång, som verkligen fick mig att inse liksom hur mkt hon egentligen har gjort. Var när min pappa sa: hon är min mamma på ett skriftligt papper, hade hon inte varit det hade jag aldrig pratat med henne mer. Dom där orden, om sig egen mamma, är nått jag aldrig skulle kunna säga. Det bevisar faktiskt hur farmor är . Jag får väldigt mkt kommentarer när jag säger att jag inte tycker om min farmor , eller att hon är störd. Folk bara: men ofta, du kan inte tycka det? Men jo, det kan jag. Det tror jag ni förstår också nu. När jag och mina syskon var små sa även farmor till mamma och pappa att lämna bort oss och ge sig ut o resa och se världen. Men varken mamma eller pappa fattade hur man kunde lämna bort sina barn och missa deras uppväxt för en sån sak. Det här är inget jag brukar vilja prata om i verkligheten. För det är svårt att förklara allt. Det jag har skrivit är ju inte ens hälften av allt hon gjort. Jag lovar att det finns mer än 100 saker hon gjort, som inte jag harfått höra om. Jag vet inte hur min farfar ser ut heller. Jag har sett ett kort på honom, det är en dålig kopia på deras bröllops kort, det stpr kopia tvärs överbilden, men det var ända bilden pappa fick.  Så jag har inte sett mer än vad min egen pappa har. Jag Suger på att skriva saker så det hänger ihop , men jag hoppas ni förstår det här ändå . Jo , tillbaka till min mormor . Den 6 januari, så var det 16 år sedan min mormor dog, det känns skumt o sakna nå gon man aldrig har träffat, men så är väl livet.  Nu kännes jag att det här blir ett stört inlägg så jag får sluta skriva. men iaf PUSS på er!!

Dag 7 är min bästa vän, men jag har flera .

En av dom är Lovisa, som varit min bästis sen vi gick i 3:an och 4:an, vi gick inte på samma skola, men våra mammor kände varann efter ha varit klasskompisar o hennes syster jobbade på  samma ställe som min pappa.

Det var en sak med skolan där man skulle prova på olika instrument, men jag missade det året det var min tur så jag fick gå med dom yngre, alltså lovisa :)

Jag kommer fortfarande ihåg det som om det vore igår. Den dagen alltså, helt underbar!  Jag Och Lovisa har varit bästisar sen dess, okej vi har våra dåliga dagar då vi tjafsar, men vi blir alltid sams igen! Vilket är tur det (: Det finns inte ord för hur mycket jag älskar dig lovisa, du är seriöst den bästaste bästisen man kan ha !

Sen har jag mer bästisar, tex isabelle som jag alltid gått i samma klass som , :)

Malin och Frida som jag hatade innan dom började i min klass, nu älskar jag dom verkligen !

Sen har man ju killkompisar också, jag har en del bra killkompisar, kanske inte direkt bästisar, men bra :)

Det är tex Anton , den charmigaste killen på jorden ;) Som alltid ler också :)

Hm , Jonte, en kille man inte kan bli sur på , och man kan berätta ALLT för , :)

Sen är Linus o Marcus helt grymma också! ;)

Nu , lite om mina senaste veckor, dom har varit underbara! förutom att malin åker så mkt skidor så måste sakna henne hela tiden ;o

Annars är allt annat helt toppen!

Den kommande veckan har jag prao , blir två dagar på fridtids med min moster, och tre dagar i arvika på skolan med min syster :) Efter det blir det Lima med härliga personer, gött! Massa skidor (L)

Var i valfjället här om dan med skolan, jag åkte med Lovisa och Linus, och klantig som man är så lyckades jag ramla i liften o göra bort mig totalt, men jag tror linus skämmdes mer ändå, haha ! Nej men det va kul ändå ;)

Idag har Jag inte gjort så mkt, sista skoldagen idag på två veckor, sköönt ! men kommer sakna vissa personer :(

Jag och pappa har spenderat kvällen i soffan med film :)

Nu sitter jag och chattar med jonte och väntar på att mamma ska sluta jobbet nångång :)

Men vi hörs, PUSS ! 

Söt cam bild, haha !